fredag 22 januari 2010

Sista dagen i Playa del Carmen

Allt roligt har ett slut....

Till tonerna av Kanon in D-dur av Johann Pachelbel skriver jag mitt sista inlägg på plats här i Mexico. Det känns otroligt sorgligt att lämna denna fantastiska plats och alla underbara människor man har lärt känna.

Vårt hotell har varit så mysigt :) Ägarna, Francesco och Beatrice, har verkligen gjort allt för att vi ska trivas här. Hotellet är litet och familjärt och alla blir verkligen som en familj. Jessica har serverat oss frukost varje morron och hjälpt oss med info om allt möjligt, i maj ska hon ha sitt första barn (en liten Kendra) och vi önskar henne lycka till. Ricardo har mött upp oss varje kväll när vi har kommit hem från våra kvällsturer i stan, alltid med ett leende till hands :) Coco, ägarnas lilla dvärgschnauzer har varit vår hotellhund som har gjort att man har känt sig ännu mer som hemma :)

De tre musketörerna ;) Christian, Marco och Morris, tre jättetrevliga italienare som har rest runt hela världen och Erica och Giovanni...

Servitören Marco på en av våra favvorestauranger El Fougon som serverar ljuvlig mexikansk mat... när får jag äta Arranchera igen??? Så gott!


Kocken och servitriserna på vår andra favvorestaurang Don Mario, supergod italiensk mat och jättetrevligt bemötande...

Stan här har allt man behöver, och stränderna är verkligen helt fantastiska!

Man kommer att minnas alla turer i collectivobussarna med hög mexikansk smörmusik i bakgrunden, alla kvällar på Femte avenyn, alla ljud från insekter och fåglar, att sitta i sanden på favvobaren Fusion och avnjuta en drink, alla salta bad, snorkling, god mat, vit sand mellan tårna, pelikanerna som svävar över himlen, tequila, en kall Sol på stranden, nachos med Guacamole, alla färger, allt, allt, allt....


Vi har verkligen haft en helt underbar semester, med massor av skratt och känslan av att bara få njuta av allt det här tillsammans som familj, och vi ska definitivt tillbaka, och jag rekommenderar alla att åka hit! Nu ska vi hem till kalla Sverige... brrr... men jag ska iaf få träffa min vovse , DJ, som jag har saknat jättemycket, och alla goa människor hemma :)

Tack alla som har följt min blogg här i Mexico! Hoppas att den snart öppnas igen ;)


2 kommentarer:

Susanne sa...

Det är alltid lika sorgligt att lämna ett ställe och människor som
man tycker mycket om.Men tänk vilket äventyr ni har fått uppleva...Jag är så glad för eran skull och hoppas att ni har fått en bra resa hem.Kram på er

SarahB sa...

Susanne: Resan gick jättebra :) Och minnena finns alltid kvar i hjärtat :)